Årtusenden har ärrat nordens land, där ståt en gång gjöt heder och ära. Över berg, genom skog, ses vi nu komma, blod skall igen dränka urmoderns jord. Dagar flyr iväg, inför min skugga. Jag smeker tiden, med mitt mörker. Över berg, genom skog, ses vi nu komma. Blod skall igen dränka urmoderns jord. Längtan att än...än en gång härska, stark likt stålet i min klinga. Tiden som var åter komma, när nattens skuggor vaknar till liv. Dagar flyr iväg, inför min skugga Jag smeker tiden med mitt mörker. Av tidens ändlöst svarta minnen, byggdes mitt slott vid horisontens rand. En ny tidsålder skall komma, född under nordstjärnans silverne glans...