I stiltje vi ligger i havets famn kvällen likt solen vandrar hän, bortom ruvar stormens här vrider sig i väntan... En skugga faller över vårt skepp bådar om havets svala död, Det nalkande stormande vredet blottar sin skummande käft... Hör till vågors dån vi fara till Ran Ägirs vrede är döden... Vatten väter kroppen kyler och dränker Ägirs vrede är döden... Vågor, sänker draken i mörker, släcker dess eld Stormen, river och sliter i seglet, splittrar trä krossad, av havets herre, kluven itu. Slaget, till spillor är skeppet, av Ägirs vrede
https://primoaccordo.net/manegarm/agirs-vrede.htm