Jag hatar dig, För att du förpassat denna orkan Denna våldsamma orkan som Ständigt rasar i mitt inre, Till en motbjudande, pulserande, Slemmig grå klump innanför mitt skallben Uppdelad i mikroskopiska fragment Och innesluten i små rännilar av Substanser Dessa intensiva känslor, Vare sig de är av hat eller av Kärlek, är trots allt den enda Mening jag tycker mig se i livet Antingen utgörs ett väsen av kall Livlös betong, eller av en våldsamt Bubblande och sprakande gryta Av vitglödgade känslostormar Idag uppfylls jag av just det