I liten jolle på ändlöst hav På drift bort från livets ständiga cykel Här fäster jag en massiv sten vid mina fötter Jag dränker mig själv i ett hav av becksvart melankoli Bilder av tomhet, och av allt det som gått förlorat En sista kyss, ryggen vänd, nu ett minne blott Jag vill glömma det, förlägga det, det går inte..
https://primoaccordo.net/lifelover/karlek-becksvart-melankoli.htm