I solen är skolgården fylld av damm allting är tomt, tyst, spegelblankt jag glömmer att vi glömt allt om varann alla har vi fastnat hos nån någonstans som en ljudlös svartvit hallucination är marken sedd uppifrån bron vi kisade mot kameran och log... vi viker oss på asfalten av skratt ingenting kan röra oss i natt ibland så dör jag litegrann när du halkar med din tunga på en bokstav i mitt namn som en ljudlös svartvit hallucination var marken sedd uppifrån bron vi vände oss mot kameran och log... som en ljudlös svartvit hallucination var marken sedd uppifrån bron vi vände oss mot kameran och log...